Råkade ramla in på den här videon precis och grät ögonbollarna ur hövvet på mig. FY! Hur kan en pappa som har en dotter bara lämna henne? Va? Jag är SÅ glad att min pappa är min bästa vän och även min bästa pappa.

 

 

Min pappa och jag har ett speciellt band, det är inte alla döttrar som har det med sina fäder, men jag och du, pappa, har det. Hur arga och ledsna vi kan göra varandra så gör det vårat band mellan varandra starkare. Du och jag delar samma hjärna, kan man säga. En blick, ett ord eller ett ljud mellan oss kan få oss att brista ut i skratt. Våra internskämt som ingen förstår och dina smeknamn på mig. Det har varit många genom åren. Nu heter jag "Dejdej" och det är det senaste tillskottet i min namnsamling från dig, min pappa. Du och jag delar samma musiksmak och jag längtar varje gång då jag hittar en ny låt som jag vet att du kommer gilla, tills jag får visa dig den och se din reaktion. Dom gånger jag spelar dansbandsmusik, Stiftelsen, Johnny Cash eller Kjell Höglund är det inte bara för att jag gillar det, utan för att jag är med dig då, även fast vi är 38 mil ifrån varandra.

 

Jag är stolt att kalla mig din dotter och blir lika glad varje gång någon gillar dig. För hur kan man inte? Du är ju bäst.

 

Älskar dig ♥