Alltså. Här kommer ett inlägg som jag inte brukar skriva så ofta men jag måste bara skriva det. Fick precis ett lyckorus genom kroppen när jag tänkte på min kompis Ellen som jag lärde känna på Mc Donald's när jag började jobba där. Jag minns mitt andra pass där när jag skulle stå i kassan för första gången helt själv men få lite hjälp utav någon som hette "Ellen". Hjälp, tänkte jag. Vem är Ellen? Jag blev typ livrädd, för namnen Elin och Ellen är jag lite rädd för? Jag har nog inte mött någon taskig Elin eller Ellen men ändå haft bilden av att tjejer med dom namnen är "bitchiga" tjejer, säkerligen från 90-talsfilmer. Så självklart var denna parvel asrädd och nervös.

 

Denna Ellen, var den trevligaste Ellen jag träffat på i hela mitt liv. Hon var hjälpsam, snäll och väldigt tålmodig med mina tusen frågor fastän hon hade en kö på fem meter. Vi blev ganska snabbt bra vänner på jobbet och hade samma humor så det var alltid en fröjd att komma på jobbet när hon var där. Vi köpte en gång likadana underkläder för att kunna matcha haha, (?) och snackade ofta massa strunt och skrattade ihjäl oss på golvet bakom kassorna åt tolvåringar som obekvämt hånglade mitt i restaurangen. Det var en fin tid.

 

Ellen flyttade med sin göteborska pojkvän till Götet och annonserade den första april 2014 att dom väntade barn. Det var många som trodde att dom skojade men jag kände att det inte var ett skämt - och vem vill för den delen ens skämta bort något sånt stort för någon annan? Jag ville inte riskera det så jag grattade och saknade henne. Nu har dom flyttat upp till Sundsvall igen och på onsdag ska jag äntligen få träffa fina Ellen och hennes übersöta dotter Stella ♥

 

Ingen är gladare än jag!!